Idag åkte vi faktiskt till min pappa. Vi brukar inte fira fars dag men jag kände för att träffa dom så jag ringde och frågade om vi fick komma och det var inga problem. Men...som vanligt så var brorsans barn där. Men visst det var ju fars dag så det var väl okej. Men jag blir ändå lite nedstämd när jag får höra om alla roliga saker de barnen gör med sin farmor och farfar och Rasmus får aldrig göra något med dom. Igår hade brorsbarnen fått följa med och fiska, något som min son också skulle vilja göra. Jag kan ju tycka att han behöver det ännu mer. Jag kommer ju aldrig iväg på sånt iom att jag inte har körkort och har det ganska fattigt. Men...jag har alltid haft det så här så det känns lönlöst att försöka ändra på. Än så länge märker inte Rasmus av det så mycket tror jag. Han sa iof till dom idag att han ville komma och sova över nån gång men det verkade inte som att han gjorde det för han var avundsjuk på de andra, men den dagen kanske kommer...
En annan sak som gjorde mig lite irriterad...eller konfunderad mer var det att det minsta brorsbarnet var där trots att han var febrig och hängig. Jag har frågat min pappa förut om han kunde ha Rasmus när han var sjuk för jag inte ville missa så mycket i skolan, men då sa han tvärt nej. Det är, och har väl alltid varit, skillnad på folk o folk...
Lägg därtill oron över praktikuppgiften jag har och en väldigt rörig och jobbig praktikplats så kanske ni som läser får en förståelse för att det är väldigt rörigt i min skalle just nu. Hur det ser ut hemma ska vi inte prata om...jag har liksom ingen lust med nåt hemarbete. Jag gör det som är nödvändigt med disk, mat och tvätt men städningen halkar mer o mer efter. Nån gång ska jag väl ta tag i det...vet bara inte när. *suck*
Nä nu ska jag sluta skriva och göra lite varma mackor åt oss (eller nåt annat gott). Hörs, skrivs elelr va fan ni vill ;-)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar