Vet inte riktigt vad jag ska blogga om denna gång men kände för att skriva någonting i alla fall så det inte ser ut som att jag glömt bort bloggen.
Den här bloggen ser väldigt deprimerande ut tror jag...men det betyder inte att jag går runt och är deppig hela tiden. Det är bara det att behovet av att skriva av mig kommer när jag mår dåligt över något. Den glada och bubbliga sidan av mig visar jag i mitt övriga liv så det här kommer att vara min "kasta-ur-mig-skit-blogg".

Åter till det jag egentligen skulle skriva...
Igår var jag på bio med min kompis som jag skrev om förut. Jag var väl inte riktigt på samma kramhumör som honom så det kändes lite dumt. Men det var kul ändå att åka iväg. Vi åt på restaurang innan bion (ingen av oss kände för Mcdonken så det blev Jensen Böfhus). Åkte hem till honom och sov över på hans soffa och åkte hem efter frukost idag.

Hemma har jag ägnat mig åt tvättstugan och suttit o kollat på min favvoserie "Grey's Anatomy". Tydligen ska serien göra ett längre uppehåll i USA så jag har roat mig med att börja kolla på gamla säsongerna hehe.

Den här veckan har grabben varit sjuk så det har blivit en hel del hemmasittande = tidsfördriv med datorn o Greys *ehrm*. Hade ju kunnat göra lite nytta med städning osv men jag fattar inte var lusten tagit vägen. Förr fick jag alltid något ryck o tokstädade men inte nu inte. Jaja...det kommer väl till jul hoppas jag. Vill ju kunna sätta upp granen o julsakerna, och julpyssla lite med grabben också. (vilket får mig att tänka på att jag inte planerat julaftonen ÄN men det orkar jag inte tänka på just nu).
Nä nu är det slut på svamlet...ska leta reda på min godispåse o mysa ner mig i soffan.
Tack o hej, leverpastej!

fars dag

Idag åkte vi faktiskt till min pappa. Vi brukar inte fira fars dag men jag kände för att träffa dom så jag ringde och frågade om vi fick komma och det var inga problem. Men...som vanligt så var brorsans barn där. Men visst det var ju fars dag så det var väl okej. Men jag blir ändå lite nedstämd när jag får höra om alla roliga saker de barnen gör med sin farmor och farfar och Rasmus får aldrig göra något med dom. Igår hade brorsbarnen fått följa med och fiska, något som min son också skulle vilja göra. Jag kan ju tycka att han behöver det ännu mer. Jag kommer ju aldrig iväg på sånt iom att jag inte har körkort och har det ganska fattigt. Men...jag har alltid haft det så här så det känns lönlöst att försöka ändra på. Än så länge märker inte Rasmus av det så mycket tror jag. Han sa iof till dom idag att han ville komma och sova över nån gång men det verkade inte som att han gjorde det för han var avundsjuk på de andra, men den dagen kanske kommer...
En annan sak som gjorde mig lite irriterad...eller konfunderad mer var det att det minsta brorsbarnet var där trots att han var febrig och hängig. Jag har frågat min pappa förut om han kunde ha Rasmus när han var sjuk för jag inte ville missa så mycket i skolan, men då sa han tvärt nej. Det är, och har väl alltid varit, skillnad på folk o folk...

Lägg därtill oron över praktikuppgiften jag har och en väldigt rörig och jobbig praktikplats så kanske ni som läser får en förståelse för att det är väldigt rörigt i min skalle just nu. Hur det ser ut hemma ska vi inte prata om...jag har liksom ingen lust med nåt hemarbete. Jag gör det som är nödvändigt med disk, mat och tvätt men städningen halkar mer o mer efter. Nån gång ska jag väl ta tag i det...vet bara inte när. *suck*

Nä nu ska jag sluta skriva och göra lite varma mackor åt oss (eller nåt annat gott). Hörs, skrivs elelr va fan ni vill ;-)